Elevhemmet...
I Serkoplie hamnar dem som är Lustiga, Intensiva och Innovativa. Här har vi kul tillsammans för att komma på nya fantastiska formler!
!!GO SERKOPLIE!!
!!GO SERKOPLIE!!
Serkoplie
Innehåller:
- Priserna
- Eleverna
- Crystal Snow Serkoplie
- Elevhemmets Utseende
Priserna
Vecka 51 tog Serkoplie en tredje plats i elevhems tävlingen tack vare Alvirpo!
|
Eleverna
1. Alvirpo --> HästZinnie 2. Nystan --> LejonapZinnie 3. Liza --> PegasusZinnie 4.Aurora --> VargZinnie 5.Smulan --> PegasusZinnie 6.Sivo --> PegasusZinnie 7.Chokko --> VargZinnie 8. HappyHamster --> Hippogriff Zinnie |
Crystal Snow Serkoplie
Crystal Snow Serkoplie hade alltid varit en tuff tjej. Hon växte upp i den Zinnie befolkade staden Retopia som är en av de tre största städerna på Taprus. Hon älskade att skapa nya användbara ting och spelade många spratt i sina dar. Men hon hade egentligen bara en kompis som hon verkligen höll ihop med. De hade varit bästa vänner sedan barns ben och slutade aldrig att djävlas med varandra. Han hette Sylar Kator och var en Zintos. Dom träffades utanför Retopia en dag så Serkoplie hade sprungit iväg på av sina upptäcksfärder utanför stan. Kator hade gjort detsamma och det va då de fann varann. De lovade att inte berätta om deras vänskap för någon annan, det skulle vara deras hemlighet. Vänskapen gjorde livet mer spännande för dem båda varje gång de skulle träffas. Då de umgicks utmanade de varandra på alla möjliga saker och ting Serkoplie fuskade jämnt och lirkade upp fällor som skulle säkra hennes segrar mot Kator. Kator var själv väldigt tävlingslysten och blev många gånger förbannad på Serkoplie att han gick hem, men de var alltid vänner nästa gång de sågs. Då kriget bröt ut blev ders vänskap svårare att hålla vid liv då de fick höra vilka monster de andra var. Alla hemska nyheter om död och terror slet verkligen på dem båda. Tillslut blev de förblindade av denna propaganda att de sökte upp varandra för att ta ut sin ilska på den andra. De höll på förblindat i 2 timmar tills de föll ihop utmattade brevid varandra och insåg sedan hur dumma de varit. De brast ihop i skratt och slutade inte skratta förrän de hörde steg av några andra som kom. De gömde sig snabbt i en tjock buske och kurade ihop sig där tills de hade gått.
De reste sig och gick ut ur busken, de tittade på varandra och insåg snart att de måste göra någonting åt det här. Serkoplie fick en idee om att ta sig till Loubox för att prata med ledaren över krigsstyrkan på Zinniernas sida. På Zintosernas sida fanns Tyrapokolo armen vilket inte kom på tal om att snacka med. Dom var kända för att ha ihjäl inte bara zinnier utan sina egna också. De tog dem en dags vandring att ta sig dit men stället kryllade av vakter så de tog sig upp i ett tjockt välvuxet träd strax utanför den södra ingången, tills de kommit på hur de skulle göra. Serkoplie hade tagit med sig sin pilbåge och 6gift pilar utifall att de skulle bli attackerade. Morgonen nästa dag vaknade hon upp av att en vakt ropade: -Jag tar honom!
Hon reste sig snabbt upp ifrån grenen och spejade vart det kom ifrån. Hon såg en Zinnie rusa mot en Zintos av hästslag som snabbt la sig ner på marken. Hon tjöt till och spände ut sin båge med hjälp av en pil. Han tittade upp på henne och sängte sakta sitt vapen. Han hjälpte då Zintosen upp för att använda honom som en sköld medans han försökte kommunicera med honom. Hon såg honom leda bort han till en hemlig ingång under trädet bredvid henne. Hon sänkte sitt vapen då de försvann. De andra vakterna hade inte märkt någonting då de hade varit fullt upptagna med att spana efter andra. Efter det väckte Serkoplie upp Kator som låg och sov några trädgrenar över henne. De tog sig snabbt iväg för att verkligen gå igenom det som de vill göra igen. Serkoplie berättade då om den hemliga ingången under trädet och gav ett förlag på att se vart den leder till. De beslutade att hitta ett annat gömställe för att tänka på saken i någon dag. Dagarna blev snabbt fler och snart även till månader. Snart visste de inte om vad de ville, om de skulle återvända eller inte. De va säkra där de befann sig och ville ogärna dra sig in i nå stridigheter. Serkoplie underhöll sig dagligen med att lägga ut fällor för vakterna varje dag och busa till det lite med lappar vid varje fångst. Fällorna var oftast simpla och ofarliga. Efter ett år fick de båda nog av att tänka igenom planen och bestämde sig snabbt för att se efter vad som fanns bakom ingången. De smög sig ner och gick sakta men säkert genom den tills de kom fram till ett öppet rum, där de snabbt blev bemötta av vapen ifrån alla håll!
Vapnerna tillhörde 3 zintoser och en zinnie. Zinnien var vakten som Serkoplie siktat på för över ett år sedan. Hon tittade häpet på honom då han stod där på samma sida som zintosen han hade tänkt att döda.
-Vilka är ni och vad gör ni här? utropade Zintosen av hästras
-Vi är bara två personer som letar efter en väg in till Loubox för att tala med de som har ansvaret för zinniernas krigsmakt. Svarade Serkoplie lugnt.
-Hur kan du förstå mig? Sa han häpet och backade tillbaka några steg.
-Jag och Kator här har känt varandra hela livet, vi har lärt oss varandras språk, eller han kan bara förstå, våra ord är lite försvåra för han att uttala.
-Så ni vill prata med dem för att.. stoppa dem.. eller hur har ni tänkt? Undrade Wiggly
-Vi vill bara göra någonting för att få stopp på kriget, vi har egentligen ingen aning om hur vi ska göra. Svarade Kator.
-Ursäkta? sa Wiggly
-Jo jag sa att vi bara vill göra någonting för att få stopp på kriget, vi har egentligen ingen aning om hur vi ska göra. Svarade Kator igen.
-Kan någon snälla översätta vad kattkräket säger till mig! Utbröt Wiggly.
-Kräk kan du vara själv! Hur blev ni två på samma sida om man får fråga sig? sa Serkoplie
-Vad är det du menar? frustade Phione
-Det var på grund av mig han sänkte sitt vapen då du anlände hit. Svarade Serkoplie
-Men han sänkte den och det är det som räknas, lyssna vi måste alla hålla ihop om vår plan ska fungera, vi behöver all hjälp som vi kan få.
Under de kommande veckorna gick de tillsammans igenom deras planer om att förena de båda folkslagen genom att fara runt till olika byar och föreläsa för dem alla om hur vi kan leva ifred tillsammans. De visade upp ritningarna över en byggnad som skulle förena dem alla, en plats för utbildning, för lek och för upplevelser. Tillsammans med folket skulle de bygga upp Leofauces!
Under 2500år for de alla 6 runt i Taprus och föreläste för de överlevande och fick vid varje stopp fler och fler annhängare som ville hjälpa till. Tillslut hade en plats valts till Leofauces dit alla intresserade familjer möttes upp för att hjälpas åt att bygga detta under. Byggnaden skulle byggas i det odödliga Holy Braneh trädet som växte mittemellan grundarnas hembyar och städer.
Crystal Snow Serkoplie var den sista av de 6 grundarna som blev mördade av den hänsynslösa Tyrapokolo styrkan. Hon dog för någonting som hon brann för, för någonting som bringade fred till en hel planet 1488 år efter hennes död. Hon var en inspirerande Zinnie som alltid kommer att leva genom historierna.
De reste sig och gick ut ur busken, de tittade på varandra och insåg snart att de måste göra någonting åt det här. Serkoplie fick en idee om att ta sig till Loubox för att prata med ledaren över krigsstyrkan på Zinniernas sida. På Zintosernas sida fanns Tyrapokolo armen vilket inte kom på tal om att snacka med. Dom var kända för att ha ihjäl inte bara zinnier utan sina egna också. De tog dem en dags vandring att ta sig dit men stället kryllade av vakter så de tog sig upp i ett tjockt välvuxet träd strax utanför den södra ingången, tills de kommit på hur de skulle göra. Serkoplie hade tagit med sig sin pilbåge och 6gift pilar utifall att de skulle bli attackerade. Morgonen nästa dag vaknade hon upp av att en vakt ropade: -Jag tar honom!
Hon reste sig snabbt upp ifrån grenen och spejade vart det kom ifrån. Hon såg en Zinnie rusa mot en Zintos av hästslag som snabbt la sig ner på marken. Hon tjöt till och spände ut sin båge med hjälp av en pil. Han tittade upp på henne och sängte sakta sitt vapen. Han hjälpte då Zintosen upp för att använda honom som en sköld medans han försökte kommunicera med honom. Hon såg honom leda bort han till en hemlig ingång under trädet bredvid henne. Hon sänkte sitt vapen då de försvann. De andra vakterna hade inte märkt någonting då de hade varit fullt upptagna med att spana efter andra. Efter det väckte Serkoplie upp Kator som låg och sov några trädgrenar över henne. De tog sig snabbt iväg för att verkligen gå igenom det som de vill göra igen. Serkoplie berättade då om den hemliga ingången under trädet och gav ett förlag på att se vart den leder till. De beslutade att hitta ett annat gömställe för att tänka på saken i någon dag. Dagarna blev snabbt fler och snart även till månader. Snart visste de inte om vad de ville, om de skulle återvända eller inte. De va säkra där de befann sig och ville ogärna dra sig in i nå stridigheter. Serkoplie underhöll sig dagligen med att lägga ut fällor för vakterna varje dag och busa till det lite med lappar vid varje fångst. Fällorna var oftast simpla och ofarliga. Efter ett år fick de båda nog av att tänka igenom planen och bestämde sig snabbt för att se efter vad som fanns bakom ingången. De smög sig ner och gick sakta men säkert genom den tills de kom fram till ett öppet rum, där de snabbt blev bemötta av vapen ifrån alla håll!
Vapnerna tillhörde 3 zintoser och en zinnie. Zinnien var vakten som Serkoplie siktat på för över ett år sedan. Hon tittade häpet på honom då han stod där på samma sida som zintosen han hade tänkt att döda.
-Vilka är ni och vad gör ni här? utropade Zintosen av hästras
-Vi är bara två personer som letar efter en väg in till Loubox för att tala med de som har ansvaret för zinniernas krigsmakt. Svarade Serkoplie lugnt.
-Hur kan du förstå mig? Sa han häpet och backade tillbaka några steg.
-Jag och Kator här har känt varandra hela livet, vi har lärt oss varandras språk, eller han kan bara förstå, våra ord är lite försvåra för han att uttala.
-Så ni vill prata med dem för att.. stoppa dem.. eller hur har ni tänkt? Undrade Wiggly
-Vi vill bara göra någonting för att få stopp på kriget, vi har egentligen ingen aning om hur vi ska göra. Svarade Kator.
-Ursäkta? sa Wiggly
-Jo jag sa att vi bara vill göra någonting för att få stopp på kriget, vi har egentligen ingen aning om hur vi ska göra. Svarade Kator igen.
-Kan någon snälla översätta vad kattkräket säger till mig! Utbröt Wiggly.
-Kräk kan du vara själv! Hur blev ni två på samma sida om man får fråga sig? sa Serkoplie
-Vad är det du menar? frustade Phione
-Det var på grund av mig han sänkte sitt vapen då du anlände hit. Svarade Serkoplie
-Men han sänkte den och det är det som räknas, lyssna vi måste alla hålla ihop om vår plan ska fungera, vi behöver all hjälp som vi kan få.
Under de kommande veckorna gick de tillsammans igenom deras planer om att förena de båda folkslagen genom att fara runt till olika byar och föreläsa för dem alla om hur vi kan leva ifred tillsammans. De visade upp ritningarna över en byggnad som skulle förena dem alla, en plats för utbildning, för lek och för upplevelser. Tillsammans med folket skulle de bygga upp Leofauces!
Under 2500år for de alla 6 runt i Taprus och föreläste för de överlevande och fick vid varje stopp fler och fler annhängare som ville hjälpa till. Tillslut hade en plats valts till Leofauces dit alla intresserade familjer möttes upp för att hjälpas åt att bygga detta under. Byggnaden skulle byggas i det odödliga Holy Braneh trädet som växte mittemellan grundarnas hembyar och städer.
Crystal Snow Serkoplie var den sista av de 6 grundarna som blev mördade av den hänsynslösa Tyrapokolo styrkan. Hon dog för någonting som hon brann för, för någonting som bringade fred till en hel planet 1488 år efter hennes död. Hon var en inspirerande Zinnie som alltid kommer att leva genom historierna.
Elevhemmets Utseende
Elevhemmet Serkoplie är belägrad mellan Wiggly Wo och Butter Cup, pekande mot Crystal Snow´s vackra hem i Retopia. Elevhemms ingången vaktas av den skrattande dörren "Lars" som ger eleverna olika uppdrag för att få honom att skratta. Uppdragen är densamma för månaden ut, så de byts ut varje månad för att övriga elever inte ska lista ut den. Då "Lars" börjar skratta gäller det för eleven att ta sig igenom hans mun för att ta sig in. Skulle Lars däremot skratta för fel utmaning kommer han att skrika så högt så att det hörs över hela skolan. Eleven springer då oftast iväg men hinner inte långt då Lars hjälp fåglar Declon och Balto snabbt flaxar ikapp, tar fast och flyger ner med denne till kvarsittningssalarna i källaren. Om du däremot är en serkoplie och tagit dig in till elevhemmet så kommer du att bemötas av ett mysigt, heminrett samlingsrum. Rummet har ett stort fönster som omfamnas av ett par tjocka mörkröda gardiner. Nedanför denna finns en mysig öppenspis i rött tegel samt två mörkgröna fåtöljer och en orange soffa som är formade som en halv måne framför spisen. Golvet är brunt och täcks av en ganska stor mörkblå matta med små vita stjärnor på. På den högra väggen finner man en stor bockhylla som är fylld med otestade bus produkter ifrån butiken Magibus (en butik som finns i Retopia) som sponsrar elevhemmet för tillfället. På den andra väggen finns de 4 sovsalarna, 2 för pojkarna och 2 för flickorna. Sovsalarna har två dörrar som varje dag möbleras om av deras elevhemms ande.